Vi ses och hörs på Way Out West!


Man kan inte bara slentrianpublicera en spellista! sa jag ungefär till Grooming-Patrik som tagit hand om Cafés del av internet medan jag bevakat Greklands modevecka (rapport kommer). Därför kommer här en intervju med mig själv om den spellista jag omsorgsfullt totat ihop med anledning av Way Out West.

Du har en sorts modeblogg, vad har det med musik att göra om man får fråga?
– Bra fråga. Jag skulle kunna rabbla den gamla vanliga ramsan om att det är konstformer som levt mer eller mindre sammanflätade sedan Robert Johnsons w)Taps-hatt eller bara mumla något om Fun Boy Three, men batteriet börjar bli dåligt så, nästa fråga tack.

Jag har förstått att du ska åka till Göteborg och bevaka Way Out West. Berätta, vad har du på agendan?
– Oklart, jag anländer klockan 14 på torsdag, lokal tid. Mitt uppdrag är i stort att hänga lite vid JC:s tält och kolla på band, för att sedan skriva saker om mina upplevelser på det här utrymmet. Jag vet, det låter helt sjukt men så är det.

Blir det något skivspelande?
– Det blir det faktiskt. Vet inte mycket mer än att jag ska spela med Nöjesbloggen-Victor någon gång under fredagen, kanske blir det ännu mer än så. Tar i alla fall med mig ett litet Buddy Miles-potpurri (The Segment + på repeat alltså).

Och så har du totat ihop en spellista. Är det en guide till banden som uppträder på festivalen, månne?
– Eh, jag har varit i internetskugga så jag vet inte riktigt vilka som spelar. Blur och Frank Ocean vet jag. Så min spellista är mer att betrakta som massa braiga låtar, låt oss kalla det min alldeles egna festival-lineup! Det är en genreblandning som fungerar utmärkt att dricka något gott, hänga runt och ha trevligt till.

Vad är det för godsaker på listan då?
– Oj vilken bra fråga! Det är lite gammalt typ Etta James och Biz Markie och lite nyare som eh, Moon Boots och Lucky Paul. Jag känner att jag måste hipphetsfriskriva mig lite här, det är ASMÅNGA nya ASHIPPA låtar som jag ville ha med som jag inte hittade på Spotify så att de kom inte med. Bara så ni vet. De får ni lyssna på när jag spelar istället! Bra där förväntningsekonomin.

Du får välja en enda låt från listan att ta med till en öde ö och ditt hus brinner ner, vilken räddar du då?
– Red alert riddim av South Rakkas Crew. Den är bra. Eller vänta, Lindsey Buckinghams bagatell Holiday road som gör mig så glad varje gång jag hör den. Tyvärr bara i live-version på Spotify men jag har förstått att det är grejen med festival ändå, detta live.

Bonus-Youtube! Gerald Mitchell Baby Ooh!

http://www.youtube.com/watch?v=I58ML5lcj44,
2012-08-08 08:45:51, 2012-08-08 06:45:51

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *