Fast jag ser ut som en oskuldsfull elvaåring är jag ju något äldre. (Ryktet säger att jag fyllde 30 i somras).
Kom att tänka på mina gamla mobiltelefoner nu när jag skrev att jag skulle smsa mig själv som ung, och kom på att det inte skulle gå så bra (nej jag förstår också att det inte skulle gå eftersom det inte går att resa i tiden, men ni fattar vad jag menar).
Jag började tjäna lite pengar i högstadiet – på att sälja kokosbollar(!), annat blogginlägg det – och köpte min första mobil, en Nokia 2110. Den var grymt snygg och jag valde den mest eftersom den hade utdragbar antenn, mycket läckert.
Vad den däremot inte hade vad möjligheten att skicka SMS. Jag skriver SMS med stora bokstäver eftersom detta var på tiden innan man smsade mer än man ringde, innan man smsade alls om jag ska vara ärlig. Min telefon kunde ta emot SMS, men inte skicka. Underbart.
På ett sätt lika bra eftersom det kostade ungefär 1,50 per SMS, vilket något år senare gav mig en telefonräkning på 3000 spänn. Och med den bittra ihågkomsten var det slut på dagens lektion i hur det var när Johan Hurtig var ung.,
2011-09-29 16:34:25, 2011-09-29 14:34:25