Hans chinos är så tajta att könsdelarna är på väg att spränga sig fria. Han han en krispig linneskjorta. Oerhört krispig. Oerhört uppknäppt.
Han sätter sina pilotbrillor i det bakåtslickade håret och fyrar av ett oerhört framgångsrikt framgångsleende och säger inte helt ödmjukt till tjejen i kassan:
– Hälsosalladen.
– Jaa? svarar hon på ett serviceminded och trevligt vis.
– Ären bra?
– Ja, den är populär.
– Okejrå, då tar jaren. (Framgångsleende.)
– Absolut. Var det bra så?
– Du! (Tar ner glasögonen. Sätter upp dem i håret igen.)
– Ja?
– Kan jag få chevreeee istället?
– Javisst, plus chèvre.
– Chevreeee.
– Ja. Då kommer jag ut med den strax.
– Tack. Du!
– Jaa..?
– Du kan plocka bort aboriginen också.